Mina särskilda intressen ligger framförallt i följande områden:
|
 |
Hälsopsykologi
Psykologiska och andra faktorer som hjälper oss att hålla oss friska har sysselsatt mig från början av min yrkesutveckling. Dåförtiden var det projekt om risk- och skyddsbeteende mot HIV/AIDS, förebyggande och hälsofrämjande åtgärder, senare kom egna projekt till t.ex. om mervärdesmat och utarbetning av koncept för hälsa i alla politikområden. Tidigare på höjderna i Schwarzwald och idag när jag iakttar stillsamt betande djur blir den positiva påverkan av den naturliga omgivningen på vårt välmående - som det även finns vetenskapliga belägg för - allt viktigare för mig.
Rehabilitering
En del av att vara frisk är att kunna utföra en meningsfull sysselsättning. Rehabilitationen syftar på att det lyckas trots kroppsliga eller psykiska inskränkningar, och detta till individuens nytta, men även samhällets med hänsyn till arbetskraft, skatteintäkter och undvikande av pensionering i förtid. Den subjektiva upplevelsen av ens egen prestationsförmåga är en viktig faktor för att uppnå de objektiva samhällsmålen.
Psykiatri
Min civiltjänst i akutpsykiatrisk slutenvård ledde mig till mina studier i psykologi och främjade en kritisk medvetenhet för vad hälsa och "normalt" beteende och upplevelse är. Somliga psykiatriska patienter lider inte subjektivt, vad skulle vara ett viktigt tecken för "ohälsa". Kroppsliga och sociala funktioner kan däremot vara tydligt störda. Även de neuropsykologiska insikterna under de senaste åren kan inte förklara allmängiltigt var gränsen mellan hälsa och behandlingsbehov ligger. Var ingen massiv objektiv skada hotar, där öppnar vår enorm mental variabilitet vitt uttänjda livsutkast för oss, som ofta kräver tolerans av omgivningen, men bjuder på nya möjligheter.
Innovation inom hälsosystemet
Vad är ny, vad en innovation? Innovationer ska i alla fall inte fastna i huvud eller laboratorier, utan nå sin målgrupp som produkt eller tjänst. Nya läkemedel och behandlingsarter har förbättrat vårt liv på avgörande sätt; men omvälvande framsteg kom även utifrån systemiska förändringar inom och utom hälsosystemet. I bildningsgraden men även i tekniska förhållanden som exempelvis hantering av avloppsvattnet såg Rudolf Virchow essentiella determinanter för hälsan. Idag är det igen stadsplaneringen som ska skydda vår hälsa visavi klimatuppvärmningen. Innovation för mer hälsa slutar aldrig och innefattar våra egna tankesätt.
Livsmedel med mervärde för hälsan
Brittiska skeppsläkaren James Lind gäller som den förste som utförde en klinisk studie. Han testade kostens effekt på incidensen av skörbjugg. Nödvändigheten för en "hälsosam", blandad och vitaminrik kost är nuförtiden allmänt känd. Functional foods kan hjälpa med det. Idag känner vi till epigenetiska faktorer som genom näringsämnen slår på eller av gener och således påverkar hälsan och kroppsfunktioner. Över-, under- och felnäring är fortfarande ett problem hos många. Knappa resurser, klimatuppvärmningen och demografiska förändringar kräver nya sätt att definiera vårt behov av näringsämnen och att producera de nödvändiga livsmedel.
Lantbruk
Bönderna har alltid varit utsatta för olika, ofta motstridiga utmaningar: att försörja sin egen familj, samhällets behov av livsmedel och andra växt- eller djurbaserade råvaror, klimatet, vädret, jordmån och nederbörd, lokala och globala marknader för insatsmedel och produkter, finansiering, arbetsmarknad, arvsrätt, kultur, teknologisk utveckling, och inte minst naturskydd. Ensidiga beslut om inriktningen har ofta ledd till höjd avkastning, men ofta också till avbrott av naturliga kretsloppsprocesserna, till förlust av synergier och därigenom till massiva negativa sidoeffekter. Med robotik, vertical farming, akvaponik, återvinning av näringsämnen och mycket mer blir nya angreppssätt synbara idag. Och lyckligtvis har romantiken av det enkla livet på landet inte gått förlorad än.